mystorieaboutjb

 
                                                            Miami, & Justin ringer

Sarahs perspektiv:
Jag öppnade den lilla söta guldasken som Justin precis gett mig.
Jag kände hur min kropp fylldes av glädje när jag såg det fina guldhjärtat som var där inne.
- Vänd på det och läs, sa Justin glatt.
Jag vände på guldhjärtat och läste den lilla texten som stod innuti det.
"One less lonely girl"
- Aww, tack Justin! sa jag och sträckte ut armarna för att krama honom.
Han besvarade kramen och han kramade mig länge, det kändes helt perfekt.
Justin hjälpte mig att sätta på mig halsbandet och jag var fortfarande lika glad.
Jag kände mig så speciell.

Justins perspektiv:
Hon var så söt, jag kunde inte motstå att titta på henne.
Och när hon log, det var som att allting stannade.
Efter jag hjälpt henne att stoppa på henne halsbandet jag gett henne så granskade jag henne noga.
- Du är jätte söt, det där halsbandet passade dig verkligen. Sa jag och log.
- Aww, tack! Sa Sarah och jag såg hur glad hon blev.
- Jo Sarah, det är så att.. Sa jag och väntade för att se hur hon skulle reagera.
- Va! Vadå Justin, berätta? Sa hon ivrigt.
Jag väntade ett tag och försökte att se bekymrad ut men eftersom jag inte hade så bra pokerface så började jag skratta.
- Haha, jo jag har en liten "överraskning" till dig sen när du har piggnat till.
- Va, har du? Aww Justin, vad gulligt av dig!
Vi pratade en stund, om allt möjligt.
När jag var med henne så kändes det som att vi kunde prata om allt, och jag älskade att se henne le medans vi pratade.
Efter vi suttit och pratat i någon timme så kommer en sjuksköterska in i rummet.
- Tyvärr måste jag avbryta eran konverstation nu för besökstiden är slut. Sa sjuksköterskan.
Jag gav henne en kram sedan pussade jag henne på pannan.
- Vi ses snart, bli bättre nu! Sedan gick jag ut ur rummet.
Mamma satt och väntade utanför så jag gick till henne.
Sedan åkte vi tillbaka till skidstugan vi hade hyrt.
När vi kom tillbaka var klockan bara 4 så jag bestämde mig för att ta några åk i backen så jag satte på mig mina skidor och tog mig iväg till liften.
Jag tänkte på hur glad hon hade sett ut när hon hade öppnat asken.
Hur söt hon hade varit, och hur glad "jag" hade blivit av att se "henne" glad.

Sarahs perspektiv:
Jag låg och tänkte på Justin rätt så länge.
Vad sött det var av honom att ge det där halsbandet till mig, det måste ha kostat en hel del.
Och texten i det, den var så speciell eftersom jag hade en gång i tiden blivit hans One Less Lonely Girl.
Jag kunde inte annat än att vara lycklig just nu.
Efter att jag fått legat och vilat ett tag så kom några sjuksköterskor in i mitt rum med min mamma.
- Du ska in på rönken nu, sa min mamma.
Rönken? skulle jag rönkas? Var det farligt?
Det kändes lite smått läskigt och jag blev lite rädd.
Jag tror att mamma såg på mitt ansikts uttryck att jag blev lite rädd för hon sa sedan;
- Det är helt ofarligt gumman, dom ska bara kolla om du har skadat ditt huvud.
Det gjorde allting mycket lättare, och den lilla klumpen jag fått i magen försvann genast.
Efter någon timme så var dom helt klar med rönkningen och jag fick gå tillbaka till mitt rum.
Klockan började närma sig 10 på kvällen när en läkare kom in i mitt rum.
- Din hjärna är helt okej, och du har inte skadat dig allvarligt. Du har bara fått en lättare hjärnskakning och bör ta det lite lungt i några dagar sen bör allting vara som vanligt. Sa han och pratade sedan lite med mamma innan han gick ut ur mitt rum.
Tiden gick och jag blev trött och somnade.
Jag drömde att det var jag och Justin. Vi var på en strand i Miami.
Vågorna var stora och dom svepte upp på stranden.
Han tog min hand och drog ut mig i vattnet och skvätte ner mig så jag blev alldelens genom blöt.
Vi stod tätt in till varandra och hans ansikte kom allt närmre mig hela tiden.
Sen precis i den bästa sekunden, då jag kände att någonting skulle hända så vaknade jag av att någon maskin i rummet pep till.
*Åhh* Varför skulle man alltid vakna då det var som bäst. Tänkte jag och tittade på klockan.
Den var redan 8 på morgonen.
Tiden gick och gick och mamma som hade sovit över med mig på sjukhuset vaknade också till slut.
Och den dagen vid 3 tiden fick vi checka ut och åka hem från sjukhuset.
Vi satt i taxin påväg tillbaka till skidstugorna när det ringde i min mobil.
Jag tittade på mobilen. Det stod Justin på telefonen så jag svarade.
- Hallå sa jag.
- Hallå. Svarade en mörk röst. Sen började han skratta. Det är Justin, hur mår du Sarah? frågade han.
Haha, typiskt Justin, han har då inget pokerface tänkte jag.
- Jag mår toppen faktiskt, är påväg tillbaka till skidstugorna.
- Åh vad bra! sa han. Är det okej om du får din lilla överraskning idag? Om du orkar alltså?
- Ja visst det är helt okej! Sa jag och blev alldelens varm innom mig.
- Skulle jag kunna få prata med din mamma lite? Frågade han sedan.
- Visst, sa jag och gav min mobil till mamma.
Dom pratade länge, och jag undrade vad dom pratade om.
Efter ett tag fick jag tillbaka min mobil och jag sa hejdå till han och sedan la vi på.
- Vad sa han? Frågade jag mamma.
- Det är en hemlighet mellan mig och han, sa hon och började små skratta.

---

Hihih, vad är det för överraskning hon ska få?
KOMMENTERA.