mystorieaboutJB DEL 10

Men mina tankar kunde inte släppa henne, släppa den dära tjejen jag en gång hade träffat i Sverige, den dära vackra tjejen som hade blivit min OLLG, den där tjejen som jag hade hållit i handen medans vi såg på TV.
Den dära tjejen som allting kändes så bra med.
Tillslut så lyckades jag somna, och jag drömde att det var vi två, bara vi två...

Justin perspektiv:
Jag vaknade av att mamma kom in i mitt rum och väckte mig.
- Godmorgon älskling! Sa mamma.
- Godmorgon, mumlade jag.
Jag klev upp ur sängen och gick till min väska med mina kläder och tog på mig det första bästa jag hittade.
Sedan gick jag och åt frukost som mamma hade gjort färdigt.
Jag tröck i mig lite flingor och en macka och drack ett uppfriskande gott glas jucie.
Sedan gick jag och fixade mig iordning och borstade tänderna sedan satte jag mig vid TV'n och glodde.
Jag tänkte, varför kändes det som om det var något speciellt som jag skulle göra idag?
Jag tänkte ett väldigt långt tag tills jag kom på det!
- SARAH! skrek jag ut. Vi skulle ju till sjukhuset och hälsa på Sarah!
- Ja, gör dig färdig så åker vi sen. Sa mamma.
Jag gjorde mig helt färdig och sedan hoppade jag in i bilen.
Det var en ganska lång bit till sjukhuset så jag satt och blundade tills jag kom på att jag kunde köpa en present till henne påvägen dit.
- Mamma, kan vi stanna vid en presentaffär? sa jag.
- Jo visst, vad ska du göra där? Svarade mamma.
- Jag tänkte att jag kunde ha med mig något fint till henne.
- Okej, vi far in till stan så får du köpa något.
När vi var framme i stan så sprang jag direkt till den bästa presentaffären jag visste.
Jag kollade runt i affären ett långt tag tills jag såg alla smycken som var en liten bit bort.
Jag gick dit och kollade på alla smycken, gud vad dom var fina tänkte jag.
Jag såg att det fanns en skylt där det stod att man kunde välja en text som det skulle stå på ett jätte fint silver halsband så jag gick till kassan och bad dom göra ett med ett hjärta på där det stod : One Less Lonley Girl innuti hjärtat.
Jag fick vänta i en timme tills halsbandet vart klart och jag fick det i en liten guldask.
Jag betalade och sedan sprang jag ut till bilen.
- Det tog länge. Sa mamma när jag hoppade in.
- Ja, jag gjorde ett speciellt halsband till henne. Svarade jag.
Jag satt helt tyst hela vägen till sjukhuset och försökte att klura ut hur hennes min skulle se ut och om hon skulle gilla det.
När vi kom fram till sjukhuset så gick vi in och vi fick följa med en sjuksköterska till hennes rum där hon var.
Mamma satt utanför rummet och väntade medans jag gick in till henne.
När jag öppnat dörren och klivit in så ser jag henne ligga där, så söt hon var, tänkte jag och små log för mig själv.
- Hur är det? frågade jag när jag kommit fram till henne.
- Det är väl sådär, det gör ganska ont. Svarade hon.
- Jag har en liten present till dig, sa jag.
- Va har du? tack så mycket. Sa hon och jag såg hur glad hon blev.
Jag gav henne den fina guldasken och sa:
- Den är ganska speciell, lika väl som du är.
Hon öppnade asken långsamt och jag såg hur glad hon blev.

mystorieaboutJB DEL 9

Jag försökte snabbt att ta bort det som satt fast men hann inte så långt innan jag helt plötsligt halkade till och ramlade och satt fortfarande fast i liften.
Jag släpades en liten bit med liften innan den stannade.
Och precis när liften hade stannat till så vajade sittliften till och träffade mig rakt i huvudet.
Allting blev svart, och det sista jag hörde var Justins röst säga;
- SARAH!

Justins perspektiv:
Jag såg att alla sprang fram och ställde sig runt henne och bara stod och glodde.
Det var en tant som ringde ambulansen och dom kom efter bara 5 minuter, jag stod helt stilla och bara kollade, varför just henne tänkte jag.
- Är det någon som känner den här tjejen?, sa en som jobbade på ambulansen.
- Jo jag, sa jag och gick fram till dom.
- Vi måste köra henne till sjukhuset ska du följa med?, sa han
Jag nickade och sedan hoppade vi in i skoter kälken och åkte ner till ambulansbilen vi hoppade in i den och dom satt på syrenerna och nu kände jag på mig att det här var allvarligt.
När vi kom fram till sjukhuset satt dom Sarah på en bår och körde henne i den långa korridoren och sedan in till ett rum.
Dom bad mig att sitta kvar utanför och vänta så skulle dom säga till sen hur det är,j ag tog upp min mobil och ringde mamma och berättade allt och hon och Sarah´s föräldrar skulle komma till sjukhuset så fort dom kunde.
Efter en halv timme ser jag att mamma och Sarah´s föräldrar kommer.
Dom satt sig breved mig och vi väntade.
Efter ett tag kom doktorn ut till oss och och sa att hon lever men hon ännu inte hade vaknat och hon hade fått en hjärnskakning och har skadat nacken.
Vi satt i flera timmar och väntade och sedan kom doktorn tillbaka igen.
- Hon har vaknat nu, men hon sa att hon ville träffa någon som hette Justin först.
Jag gick in till rummet och där låg hon i en säng, jag satt mig breved henne på en stol och kollade på henne.
- Hur är det? frågade jag.
- Sådär. Svarade hon. Det känns snurrigt och jag mår lite illa.
Vi pratade ett tag och jag förklarade vad som hade hänt för henne för hon minndes ingenting.
Efter vi pratat klart så kom hennes föräldrar och min mamma in i rummet.
Vi var på sjukhuset ända tills klockan 22.00 då besöks tiden var slut och vi vart tvugna att gå.
Sarah vart tvungen att stanna kvar på sjukhuset så vi åkte tillbaka till stugorna i skidstället.
När jag kom in genom dörren till stugan så slängde jag av mig mina skor och min jacka sedan gick jag in till mitt sovrum och slängde mig på sängen.
Jag tänkte på det som hade hänt och vad som hade kunnat hända.
Jag var glad att hon levde, men varför var det tvungen att hända? Skulle det här förstöra hela vår skidsemester, skulle jag inte kunna åka nå mer skidor med henne i backen?
Eller ännu värre så kanske dom vart tvugna att åka hem? och då visste jag aldrig mer om jag skulle se henne igen.
Det fick inte sluta så, jag skulle aldrig låta det hända.
Jag låg och tänkte enda tills klockan blev 23.00, då bestämde jag mig att sova, för då skulle det gå fortare tills jag fick träffa henne igen.
Jag släckte lampan och blundade.
Det hade aldrig varit så här svårt att somna för mig, aldrig någonsin.
Jag blundade och blundade, försökte att inte tänka på så mycket.
Men mina tankar kunde inte släppa henne, släppa den dära tjejen jag en gång hade träffat i Sverige, den dära vackra tjejen som hade blivit min OLLG, den där tjejen som jag hade hållit i handen medans vi såg på TV.
Den dära tjejen som allting kändes så bra med.
Tillslut så lyckades jag somna, och jag drömde att det var vi två, bara vi två...

mystorieaboutJB DEL 8

När vi kom hem till hans stuga så bestämde vi oss för att se på en film han gick och hämtade en medans jag gick och hämtade chips och godis.
När jag kom tillbaka såg jag vilken film han hade bestämt det var titanic och det är min favorit film.
Jag satt mig i soffan och han kom och satt sig när mig,när det kom till de sorliga i filmen så började tårarna rinna ner för min kind han kollade på mig och sedan och tog och torkade bort dom .
Jag kollade på han länge sedan fortsatte jag och kolla på filmen och då känner jag hur han tar min hand.

            
               

Jag kände hur hela min kropp blev varm och jag satt och log länge.
Det här var bara början och det kommer säkert bli ännu bättre eftersom vi skulle vara här i en hel vecka.
Jag hör hur dörren öppnas och ser Pattie komma in, jag och Justin kollade på varandra och sedan släppte han min hand fort.
- Hej, sa Pattie
- Hej, svarde Justin
Hon kom fram till mig och hälsade på mig.
Jag bestämde mig att gå hem för klockan var redan halv tolv på kvällen, så jag började sätta på mig skorna och jackan.
- Jag följer med dig en bit, sa Justin och började ta på sig sina ytterkläder.
Vi gick hand i hand nästan hela vägen och pratade om en massa saker, och vi bestämde att vi skulle träffas imorgon.
När vi kom fram till dörren till min stuga så kramade han om mig och vi sa hejdå.
Han började gå iväg och jag gick in i stugan.
Mamma och pappa hade ännu inte kommit hem men dom kommer väl hem i natt tänkte jag, sedan gick jag och la mig i sängen och tänkte på hela kvällen, det hade varit helt underbart.
Nästa dag vaknade jag av att solen sken i mina ögon,  jag gick upp ur sängen till köket och där satt mamma och pappa vid köksbordet.
- Så vars var du igår då? Sa mamma och flinade.
- Hos en kompis. Svarade jag fort.
- Och kan den "kompisens" namn kankse vara Justin Bieber? Frågade mamma och flinade igen.
- Kanske det, sa jag och skrattade till.
- Så var det roligt? sa hon.
- Jo, det var väl kul, kan vi prata om något annat nu? Sa jag till mamma innan hon skulle börja gå in på några detaljer.
Mamma skrattade till. 
Jag tog fram lite frukost ur kylskåpet och började äta.
Jag såg att det låg en tidning på bordet så jag tog den och började läsa. Jag läste på framsidan av tidningen och gapade sedan stort och bläddrade sedan till sidan där den artikeln var och läste igenom det, sedan slängde jag ifrån mig tidningen och sprang in till mitt rum för att hämta mobilen.
Jag skickade ett sms till Justin och skrev:
Hej Justin,
Läst tidningen än? du borde nog ta och läsa :/

Justins perspektiv:
Jag hörde hur det plingade till i min mobil så jag tog upp den ur fickan och såg att jag hade fått ett sms från Sarah.
Jag läste smset och försod ingenting, vad kunde hon mena med det?
- MAMMA! stod det något speciellt i tidningen idag? Ropade jag.
- Nä inte förutom bilden på dig och Sarah. Svarade hon.
- VA ÄR DET? skrek jag tillbaka.
Hon kom med tidningen till mig och jag läste igenom hela artikeln flera gånger.
Åh nej! tänkte jag.
Det här kommer aldrig sluta, jag kommer få en massa frågor som, dejtar ni? hur länge har ni varit tillsammans? hur länge har ni känt varandra? hur länge har ni hållt det här hemligt?
Men det var inte det värsta! Det värsta var att alla mina fans säkert skulle skicka en massa hot mejl till Sarah.
Nej nej nej det här fick bara inte hända.

Sarahs perspektiv:
Jag gick ut och tog på mig skidorna och började åka mot Justin´s stuga och kolla om han skulle med och åka lite i backen.
Jag kackade på dörren till hans stuga och väntade.
Hans mamma kom och öppnade dörren.
- Hej, är Justin hemma? sa jag.
- Jo vänta bara. sa hon.
Jag stod och väntade i ungefär en minut sedan kom han.
- Ska du med och åka lite i backen? frågade jag honom.
- Visst, ska bara byta om, vänta en stund. sa han.
Det tog ungefär 10 minuter tills han var klar sedan tog vi skotern till liften. Det var inte alls mycket folk idag, inte lika mycket som det var igår, men det kunde ju bero på att det var ganska kallt ute och det snöade.
Vi ställde oss i den korta liftkön och väntade på att det skulle bli vår tur.
Vi sa inte mycket till varandra före vi satte oss i liften och jag sa;
- Så.. Du läste artikeln va?
- Jo, det gjorde jag. Sa han och tittade ner mot marken.
Det blev tyst ett tag igen tills jag sa;
- Jag tror inte det är så bra va? jag mena, du kommer ju få en massa frågor och de.
- Jo, men det är inte det jag oroar mig för mest. Svarade han och lyfte blicken till mig.
- Så, vad är det du bekymmrar dig över då? frågade jag lite fundersamt.
- Jo det är att, om mina fans.. inte gillar dig.. alltså.. ja du vet.. sa han.
- Då ? Sa jag och fattade ingenting.
- Det är bara det att, varje gång jag dejtat någon och det kommit ut över internett, tidningar och sånt, så har mina fans skickat en massa hot mejl till dom jag dejtat. Och jag vill verkligen inte att det ska hända dig.
Jag tänkte ett tag över det han sa och fastnade sedan på det där med dejtat. Menade han att?
Jag kom på att jag borde säga någonting så jag svarade;
- Justin.. Det gör nog inget, bara dom inte har tänkt att döda mig på riktigt, sa jag och skrattade till för att skämta till det lite grann.
- Haha, nja det tror jag inte riktigt att dom gör.
Jag stälde mig sakta upp när vi var påväg att kliva av liften, då kände jag att jag satt fast med jackan i liften.
Jag försökte snabbt att ta bort det som satt fast men hann inte så långt innan jag helt plötsligt halkade till och ramlade och satt fortfarande fast i liften.
Jag släpades en liten bit med liften innan den stannade.
Och precis när liften hade stannat till så vajade sittliften till och träffade mig rakt i huvudet.
Allting blev svart, och det sista jag hörde var Justins röst säga;
- SARAH!

Hur gick det med Sarah?
KOMMENTERA!

mystorieaboutJB DEL 7

Vi hade suttit tysta hela vägen ända tills jag satte upp mina skidglasögon på huvudet istället för att ha dom nere för det hade slutat att blåsa så mycket, då tittade han på mig och sedan satte han också upp sina.
Det var precis då jag tittade på han för första gången.
Jag blev rätt så stel i kroppen när jag såg vem det var, han värkade också känna igen mig för han blev ganska förvånad.
Men va, vad gjorde han här, va? nu förstod jag verkligen ingenting.

Nej det här kan inte verkligen vara sant,jag drömmer,jag nöp till mig i armen och öppnade upp ögonen det var sant,Justin var här och vi satt i liften vi kollade på varandra länge men sedan avbröt jag tystnaden
- Så vad gör du här?
- Har semester så jag och mamma for hit,men hon orkade inte åka mer så det är därför jag åker själv ,svarade han.
- Hahah okej samma här förutom att jag är med mamma och pappa.
- Så kan jag åka med dig för jag har ju ingen annan att åka med?,sa han och log gulligt mot mig.
- Visst.
Vi åkte ner och sen åkte vi upp med liften igen det var inte lika läskigt när han var med jag kände mig trygg.
- Jag läste på din twitter,var du mycket med en tjej där tjejen i Stockholm?
- Öhm ne jag han inte vara med henne något mycket för hon for hem och när jag försökte prata med henne så sprang hon iväg.
- Okej vad hette hon?, sa jag.
- Sarah, sa han och skrattade.
Det där blev verkligen pinsamt, han menade ju mig hur kunde jag vara så dum.
- Ja så vad tycker du om henne då?, sa jag och log blygt
- Helt underbar.
Sedan gick jag till våran stuga och justin till sin,när jag kom till stugan var inte mamma och pappa där så dom kanske var på after ski.
Tiden gick och klockan var redan åtta på kvällen mamma hade ringt och sagt att jag skulle äta något för dom kommer hem sent ikväll,så jag gick och tog en macka och satt mig i sängen och kollade på tv.
Det vibrerade i min mobil och jag hade fått ett sms.

Hejjj
kom över om du har lust vi kan ju hitta på något kul min mamma berättade att hon hade träffat dina föräldrar dom hade tydligen varit ute och ätit middag tillsammans,så då kan vi ju göra sällskap.
bor i stuga 168

// Justin

Jag skrev tillbaka att jag kommer sedan började jag göra mig i ordning,satt på mig ett linne och kofta och ett par mjukisbyxor,sedan började jag gå till stugan där Justin var.
Jag knakade på dörren och han öppnade
- Hej,sa han och kramade mig .
- Hej, svarade jag.
- Så vad vill du göra?,frågade han.
- Bestäm du för mig så spelar det ingen roll.
- Ska vi åka skoter?
- Låter bra. Svarade jag.
Vi gick och satt på oss ytterkläder och jag fick låna Pattie´s täckbyxor och en dunjacka sedan gick vi ut dom hade en skoter på baksidan så vi gick och startade den först gick det inte med efter ett tag fick vi igång den.
vi började fara upp mot backen jag tog runt hans mage och lutade mig mot han eftersom det blåste så mycket,han kände att jag satt och darrade så han stannade och vi stod stilla en stund med skotern.
- Ska vi börja fara ner?,sa han.
- Aa, jag och rös till.
Han bad mig att sätta mig framför han och jag kände att han tog och kramade om mig.
Jag kollade upp och log och han gjorde det tillbaka,han var så gullig tänkte jag.
När vi kom hem till hans stuga så bestämde vi oss för att se på en film han gick och hämtade en medans jag gick och hämtade chips och godis.
När jag kom tillbaka såg jag vilken film han hade bestämt det var titanic och det är min favorit film.
Jag satt mig i soffan och han kom och satt sig när mig,när det kom till de sorliga i filmen så började tårarna rinna ner för min kind han kollade på mig och sedan och tog och torkade bort dom .
Jag kollade på han länge sedan fortsatte jag och kolla på filmen och då.. känner jag hur han tar min hand.

Förlåt för ett så kort kapitel men fortsätt att kommentera så kommer ett nytt kapitel snabbare.

mystorieaboutJB DEL 6

Jag öppnade försiktigt kuvertet och kollade vad det var där i, det var en flygbiljett och en broschyr och jag läste det högt vad det stod på den:
- ATLANTA SKI! Nä ni skämtar väl? Sa jag och kunde inte låta bli att gapa med munnen.
- Nej gumman du, jag och pappa ska fara till Atlanta och åka skidor i deras populära skidbacke.
- OMG, TACK SÅ MYCKET! Halv skrek jag och kramade om båda två. När åker vi?
- Det är ett tag kvar, det är ju bara Augusti nu men vi åker den 4 December. Svarade pappa.
- PERFEKT! Svarade jag och kramade om dom igen.
Sedan gick jag upp på mitt rum och loggade in på twitter och kollade om någon hade uppdaterat något intressant.
Jag gick in på Justins twitter och läste, han hade nyss varit inne och skrivit.
Jag blev helt stel när jag läste det, och jag läste det om och om igen men kunde inte fatta det.
Det stod:




Jaha, så det var därför.
Det var därför han hade ignorerat mig i receptionen säkert.
Han hade träffat en annan tjej som han gillade mycket mer än mig.
Fast.. Han kanske inte ens hade gillat mig? Varför tog jag allt förgivet.
Bara för att jag blev hans One Less Lonely Girl och vi pratade och han sa vi kanske ses någon dag så betyder det inte att han skulle ens gilla mig.
Jag loggade ut från twitter och slängde mig i sängen. Hur kunde jag tro att Justin Bieber? skulle gilla mig.
Allting var bara så... åhh, just nu. Allting! och då menar jag verkligen ALLT gick snett just nu.

Månaderna gick. Jag hade inte den bästa tiden i mitt liv kan man säga.
Skolan rullade på som vanligt och helt plötsligt vart det December och det var dags för resan till Atlanta.
Det kändes bra den morgonen när vi for iväg till flygplatsen, det skulle bli skönt att fara bort ett tag från Sverige och bara umgås med familjen och slippa allt annat.
När vi klev på flygplanet så kände jag hur mycket jag verkligen skulle sakna Sverige, och speciellt Yasmin och Rebecka, men det var ju bara 1 vecka. En hel vecka. Borta från mina bästavänner, skulle jag verkligen klara det här?
Men snart skulle vi vara i Atlanta och då skulle säkert tiden gå så fort för jag skulle ha så kul.
Fast det hade varit roligare om någon av dom hade följt med, mycket roligare. 
Jag tänkte inte på något längre utan satt bara och blundade och hoppades på att tiden skulle gå fort, och de gjorde den.
Efter en 9 timmars lång resa med flyg så var vi äntligen framme i Atlanta.
När vi hade klivit av flyget och checkat ut våra väskor så gick tog vi taxin till skidstället där vi skulle bo i en stuga.
Taxi chauffören sa att det ungefär skulle ta 1 och en halv timme från flygplatsen till skidstället så det var bara att åka bil ett tag.
Atlanta var verkligen vackert, tänkte jag medans jag satt och tittade ut genom bilrutan när taxin körde.
Det var mycket mer roande att sitta och stirra ut genom bilrutan här än vad det var hemma.
Det enda man såg hemma var skog, vilket det inte var här.
När vi äntligen var framme så gick vi till receptionen för att få nycklarna till vår stuga som mamma och pappa hade bokat.
Stugan var faktiskt rätt mysig och jag insåg att det skulle bli rätt härligt att få åka skidor hela dagarna.
Jag utforskade vår stuga ett tag sen så började jag packa upp mina saker i det rummet jag skulle sova i.
Precis när jag var klar så ropade mamma på mig och jag gick dit för att se vad hon ville.
- Vi ska bara äta lite lunch nu sedan kan vi gå och köpa liftkort för hela veckan sen är det bara att åka hur mycket du vill gumman. Sa mamma.
Jag satte mig vid köksbordet och väntade på att maten skulle bli färdig.
Jag tittade ut genom fönstret som var vid köksbordet, det var fullt med andra små stugor runt omkring våran.
Maten blev klar och jag försökte trycka i mig så mycket som möjligt för att jag skulle orka åka hela dagen även fast jag inte var ett dugg hungrig.
Som tur var så låg själva liften upp till toppen av skidbacken rätt så nära stugorna.
Det var då tur, för jag hade ingen lust direkt att vara tvungen att åka 1000 meter med slalomskidorna innan man kom till liften.
Vi gick och köpte liftkort sedan gick jag tillbaka till stugan för att ta på mig all skidutrustning.
Vi åkte iväg till sittliften och jag var rätt så rädd när vi skulle kliva på den för jag hade aldrig gjort det förut.
Det var då tur att man kunde sitta alla tre i en för jag hade då inte vågat åka själv.
Jag försökte ta det lite lungt även fast jag hade höjdrädd. Jag tittade försiktigt ner, vi var flera meter upp i luften. Vilket gjorde mig ganska skräckslagen, men jag försökte att inte tänka på det.
Allting gick fint fint när vi skulle kliva av liften sen, även fast jag trodde att jag inte skulle komma av och dö istället.
Wow, det var verkligen jätte vackert att stå uppe på toppen och titta ut.
Man såg så långt. Detta var verkligen någonting jag skulle minnas.
Vi åkte några gånger, upp och ner för berget.
När vi hade åkt upp till toppen av berget än en gång så sa mamma;
- Nä nu får det här bli mitt sista åk för idag.
- Jo jag tror det blir mitt sista också för idag. Sa pappa. Och du då Sarah? ska du fortsätta att åka eller?
Eftersom jag inte hade någon lust att sluta åka så sa jag att jag skulle fortsätta att åka.
Undra bara hur det skulle gå för mig att åka liften.
Vi åkte ner och dom åkte rakt ner till stugorna och jag svängde av till liften.
Jag ställde mig i den jätte långa lift kön och väntade med pirr i magen på att det skulle bli min tur.
När det nästan var min tur att åka så petade killen bakom mig på mig,
- Alltså, är det okej om jag åker med dig upp? för det tar så lång och vänta annars. Frågade han.
- Visst, det är okej. Sa jag och orkade inte ens vända mig om och titta bak.
När vi skulle sätta oss i liften så gick det helt perfekt.
Vi hade suttit tysta hela vägen ända tills jag satte upp mina skidglasögon på huvudet istället för att ha dom nere för det hade slutat att blåsa så mycket, då tittade han på mig och sedan satte han också upp sina.
Det var precis då jag tittade på han för första gången.
Jag blev rätt så stel i kroppen när jag såg vem det var, han värkade också känna igen mig för han blev ganska förvånad.
Men va, vad gjorde han här, va? nu förstod jag verkligen ingenting.

                       
                                                                             Atlanta

De vart ganska kort men vi ska skriva ett till inlägg senare tror jag.
Så vem tror ni den dära killen är då?
Kommentera för mer!

mystorieaboutJB DEL 5

- Hej älskling! Svarade mamma efter bara en signal. 
- Hej mamma! Svarade jag och försökte att låta lite glad.
Sedan frågade hon hur jag mådde och jag förklarade hur det var och det där om Justin.
- Jag har en liten, eller liten och liten då men, en  överraskning åt dig sen gumman när du kommer hem. Sa mamma glatt.


- Vad är det för överraskning? frågade jag mamma.
- Det får du veta när du kommer hem imorgon, svarade mamma 
Vi pratade i telefonen i 20 minuter till sen så vart jag så trött så jag gick och la mig.
Jag vaknade nästa dag av att Yasmin och Rebbecka hade sättit på musik och så vi gick och gjorde oss i ordning som alla tjejer gör, som att sminka sig och välja kläder, som verkligen tog en evighet för Yasmin.
När det bara var en halvtimme kvar tills frukosten skulle stänga så skyndade vi oss ner till resturangen, det här skulle bli sista gången vi åt på detta underbara hotell.
Jag såg att Justin satt vid ett bord ganska nära där vi stod och tog mat, och han vinkade till mig. Först tänkte jag inte vinka tillbaka men jag valde att ändå vinka tillbaka lite blygt,  sedan gick jag till ett bord som var ganska långt bort från hans bord. Jag vet inte varför, men jag hade verkligen ingen lust att sitta nära han.

Tiden gick så fort, ena stunden hade vi varit i resturangen och jag hade små surat över Justin, och nu helt plötsligt satt vi på tåget på väg hem. 
I flera timmar satt jag och tänkte på allt som hade hänt under vår lilla resa, farmor, Justin och konserten, sedan förstördes mina tankar av att jag hörde några snarkningar så jag tittade ner på sängarna under mig i tågkupén, och både Rebecka och Yasmin hade däckat.
Jag bestämde mig för att gå till resturangvagnen, jag köpte lite godis och en god kanelbulle för jag var verkligen sugen på något, sedan gick jag tillbaka till vår lilla kupé och satte mig vid fönstret och bara tittade ut.
Där satt jag länge, länge, länge. Det kändes som en evighet.
Jag hörde hur någon ropade i några högtalare att det bara var ca 30 minuter kvar, så jag bestämde mig för att väcka Yasmin och Rebecka.

- Nu får ni vakna, vi är snart framme! Sa jag till Yasmin och Rebecka.
- Hur länge är det kvar?, frågade Rebecka och gäspade.
- Ungefär 30 minuter sa dom nyss. Svarade jag.
Dom vacknade till och vi började packa ihop alla våra väskor som vi hade haft med på tåget.

Nu var vi äntligen framme och mamma och pappa stod vid bilen och jag sprang fram och kramade dom så fort jag såg dom.
- Så vad är överraskningendå ?,frågade jag dom.
- Haha du får vänta tills vi kommer hem, svarade pappa och log.
Jag gick och sa hejdå till Yasmin och Rebecka och sedan satte jag mig i bilen och vi for hem, jag satt hela vägen hem och tänkte på vad det skulle kunna vara för en överraskni ng.
Kanske... hmm.. jag tänkte.
Jag hade faktiskt ingenaning, vad kunde det vara?
När jag kom hem så gick jag upp på mitt rum och började packa upp mina saker som jag hade haft med till Stockholm och sedan ropade mamma att det var mat, jag hade verkligen längtat efter att få äta hemma gjord mat igen för där nere hade vi bara ätit skräp mat varje dag nästan.
När jag satte mig vi bordet så låg det ett kuvert där vid min plats.
- Vad är det här?, sa jag nyfiket.
- Öppna och kolla, svarade mamma och jag fick ett stort leende på läpparna.
Jag öppnade försiktigt kuvertet och kollade vad det var där i, det var en flygbiljett och en broschyr och jag läste det högt vad det stod på den:
- ATLANTA SKI! Nä ni skämtar väl? Sa jag och kunde inte låta bli att gapa med munnen.
- Nej gumman du, jag och pappa ska fara till Atlanta och åka skidor i deras populära skidbacke.
- OMG, TACK SÅ MYCKET! Halv skrek jag och kramade om båda två. När åker vi?
- Det är ett tag kvar, det är ju bara Augusti nu men vi åker den 4 December. Svarade pappa.
- PERFEKT! Svarade jag och kramade om dom igen.
Sedan gick jag upp på mitt rum och loggade in på twitter och kollade om någon hade uppdaterat något intressant.
Jag gick in på Justins twitter och läste, han hade nyss varit inne och skrivit.
Jag blev helt stel när jag läste det, och jag läste det om och om igen men kunde inte fatta det.
Det stod:


Vad tror ni att det står? :O
Kommentera om ni vill höra mer!
5 kommentarer så skriver vi mera.

mystorieaboutJB DEL 4

Efter ett tag så hörde jag några småfnitter och svagt skrik och jag vände mig om, där var Rebecka och Yasmin. Dom fick också en kram av Justin och vi satt och pratade. 
Det kändes ganska läskigt, för han tittade på mig, länge, han mötte min blick hela tiden, och han log mot mig, det kändes så speciellt.
Det blev sent och vi vart tvungna att gå och jag fick en till kram av Justin, och han följde med oss ut en bit. 
Innan jag hoppade in i taxin som skulle ta oss tillbaka till ho tellet så stoppade han mig.
- Vi kanske ses nån dag, sa han till mig och log.
Jag log tillbaka och nickade.
Sedan kramade han mig igen och jag hoppade in i taxin.

Det här var den bästa kvällen i mitt liv och jag kunde knappt tror att det var sant och sen så hade jag aldrig direkt kunnat tänka mig att Justin skulle säga till MIG: vi kanske ses nån dag!
och det hoppas jag verkligen att vi skulle göra.
- Jag tror han gillar dig, sa Yasmin och började små fnittra.
- Nä det tror jag inte, svarde jag lite blygt och log.
- Men det tror jag, sa Yasmin envist.
Jag började gå där ifrån och gick ut genom dörren och sedan ner till reception och hämtade handdukar eftersom att vi bara hade fått en, när jag stod där nere så ser jag han komma alltså självaste Justin Bieber, inte så konstigt eftersom vi tydligen bodde på samma hotell (eller vi måste ju göra det eftersom Kenny var här), jag vinkade, och jag såg att han såg mig men han gjorde inget och istället så fortsatte han bara att gå och kolla ner i marken.
Jag gick upp på mitt rum igen och la mig i sängen och satt på platt tv:n,dom visade på tv:n från JB´s konsert och där såg jag att jag satt mitt på scenen på en stol med en stor bukett röda roser och så exakt när han kom nära mig så att våra näsor nuddades så hade dom filmat när bild.
Jag hoppas verkligen inte att mamma och pappa skulle sitta och kolla på tv just nu för det skulle var ganska pinsamt, fast ändå inte.
- Ska vi gå och kolla om vi hittar spa avdelningen?, sa Yasmin
- Visst, det kan vi väl, sa jag och log.
Vi åkte först en våning upp och sprang runt och kollade om den var på den våningen men de var det inte, sedan åkte vi till sjunde våningen och då kom jag på att det var ju hit upp Kenny hade åkt efter att han hade stått vid 3ans våning och pratat med någon en bit från ismaskinen.
Vi sprang runt ett tag på våningen och tillslut så hittade vi spa avdelningen så vi sprang in och hoppade i bubbel poolen.
Vi snackade om en massa lustiga saker, killar och.. ja Justin Bieber.
- Men allvarligt Sarah gillar du Justin?, sa Rebecka helt plötsligt
- Jag har ju redan sagt nej och jag känner han ju knappt, har ju bara pratat med han och så i någon timme, så kan vi inte prata om något annat nu?, sa jag och började tänka på när jag mötte han nere vid receptionen tidigare idag.
Efter ungefär en halv timme så gick jag upp ur bubbelbadet och kollade på min mobil, jag såg att jag hade fått ett sms så jag sprang till handduken och torkade mina händer och sprang sedan tillbaka till mobilen och läste sedan smset där det stod:
Hej gumman!
kollade nyss på tv:n när dom visade från koserten, tyckte att det var ganska konstigt eftersom att det var en tjej som såg exakt ut som dig som satt mitt på scenen och höll i röda roser i handen när Justin sjöng för henne undra vem det var? hahaha nä jag skoja, vad gullig du var, men ha inte så mycket smink nästa gång.

jo, juste din farmor ligger inne på sjukhus och har cancer dom tror inte att hon kommer klara sig.

Ring om du har tid sen så kan vi prata lite.
Många kramar från mamma & pappa <3


Jag kände att tårarna började strömmade ner för min kind, nej det fick inte vara sant, min farmor, hon hade funnits där för mig mycket när jag hade gått igenom svåra tider, och nu fanns inte jag där för henne.
Jag sprang ut genom dörren och var påväg till hotellrummet när jag såg att Justin gå där påväg mot hissen.
Han frågade vad som hade hänt när jag sprang förbi han men jag brydde mig inte om han och fortsatte att springa ner till rummet.
Varför skulle han bry sig om mig? Han hade ju ändå ignorerat mig nere vid receptionen så då kunde han väl fortsätta med det, tänkte jag.
När jag kom in till hotell rummet så gick jag och la mig i sängen och grät, jag tror aldrig jag hade gråtit sådär mycket, allting var bara skit just nu.
Jag somnade gråtandes och glömde helt bort att ringa mina föräldrar, det här hade förstört hela dagen, kanske till och med hela resan.

Justins perspektiv:
Undra vad som hade hänt med Sarah, varför var hon så ledsen, och varför stannade hon inte? tänkte jag medans jag gick till hissen.
Jag såg Yasmin och Rebecka komma gåendes så jag stannade dom.
- Vad har hänt med Sarah? sa jag.
Först fick jag inget svar eftersom dom bara stod och glodde på mig.
Sedan svarade dom;
- Va, Sarah, ja vi undrade nyss vart hon tog vägen.
Jag förklarade att hon hade kommit springandes och gråtandes och att hon bara hade ignorerat mig när jag hade frågat vad som hade hänt.
- Ojdå, tänk om något allvarligt har hänt, vi kanske borde skynda oss ner till hotellrummet? sa Yasmin till Rebecka.
- Ska du följa med? frågade Rebecka glatt.
- Nja. Jag hinner inte, vi far från Stockholm om bara några timmar tillbaka till Atlanta, svarade jag.
Sedan gick vi in i hissen och dom klev av på 5ans våning och jag fortsatte att åka ner till 3ans våning för att hämta is.

Sarahs perspektiv:
Jag vaknade av att Yasmin och Rebecka kom in och smällde i dörren.
- Vad har hänt? halv skrek nästan Rebecka medans hon kom springandes mot mig.
Jag orkade inte svara först men efter att hon tittat på mig ett tag som ett frågetäcken så svarade jag;
- M..mmm.mmin farmor kommer d.ddöö fick jag fram.
- Nemen gud! sa Yasmin och sprang fort fram och kramade mig.
Det var skönt att veta att man hade vänner som brydde sig i alla fall.
Efter att jag hade visat smset till dom och vi hade pratat om det ett tag så kom jag på att jag skulle ringa mamma och pappa så jag ringde dom.

Samtalet:
- Hej älskling! Svarade mamma efter bara en signal.
- Hej mamma! Svarade jag och försökte att låta lite glad.
Sedan frågade hon hur jag mådde och jag förklarade hur det var och det där om Justin.
- Jag har en liten, eller liten och liten då men, en  överraskning åt dig sen gumman när du kommer hem. Sa mamma glatt.


Så vad tror ni händer? vad tror ni det är för överaskning hon får?
Och vad hände med Justin? Hann dom inte säga hejdå ens?

Kommentera så skriver vi mer! :)

mystorieaboutJB DEL 3

När vi stod vid gången så såg jag sedan Justins livvakt, han gick där . 
Och nu tittade han på mig och kom mot mig. 
- Var det du jag mötte vid ismaskinen och hissen på hotellet frågade han.
Jag nickade och log.
- Du tittade ganska mycket, så det verkade som att du kände igen mig, sa han och småskrattade.
Rebecka och Yasmin glodde på mig. Haha där fick dom allt veta att det var sant.
Han stod där och tittade på mig rätt länge, granskade mig från topp till tå, sedan sa han,
- Möt mig vid ingången, han log, sedan gick han.


                  
                                                                   Justin på scenen.

Jag började gå men Yasmin stoppade mig.
- Ska jag följa med? sa hon.
- Nej det är lungt, svarade jag
Jag fortsatte att gå och när jag kom fram till ingången så stod Kenny där och väntade.
- Vad gäller det? frågade jag
- Jag tänkte att.. Jo det är så att Justin behöver en ollg ikväll, vill du bli hans ollg?
Jag förstod inte vad han menade med ollg så jag vart tvungen att fråga.
- Vad är ollg?
- One Less Lonely Girl,sa han
Jag kunde inte tro mina öron, va var det sant? skulle jag få bli Justins one less lonely girl ikväll?
Jag nickade och sa sedan JA klart jag vill och kunde inte låta bli att le jätte mycket.
Okej bra här har du V.I.P brickan så att du kommer in backstage sa han och log tillbaka.
- Tack, men vad ska jag säga till mina kompisar som står där borta och väntar? sa jag sedan.
- Säg bara att du ska på toa eller något sånt, men jag måste verkligen gå nu men gå till dörren där borta om 5 minuter och visa V.I.P brickan till tjejen som står där sa han, sedan gick han.
Jag gick tillbaka till Yasmin och Rebecka
- Vad var det han ville ? sa Yasmin så fort jag kom fram till dom.
- Ähh inget vi bara pratade och sånt, svarade jag snabbt.
- Men vad är det du har runt halsen, frågade Rebecka fundersamt.
- Jag fick en sovenier av han, sa jag och småskrattade lite för att skämta till det. Jag måste verkligen gå på toa, kan ni vakta min plats? sa jag sen.
- Visst, svarade dom
Jag gick till dörren exakt som Kenny hade sagt till mig och när jag kom dit så släppte tjejen in mig och när jag kom in dit bak så såg jag han och började springa fram till han men jag hann inte så långt innan jag krockade i någon och vi båda ramlade.
Jag kände någon ta tag i min hand och jag trodde verkligen inte att det var sant men jag hade just sprungit in i Justin Bieber.
- OH SHIT gick det bra, sa han.
- Jo jag är okej, hur gick det med dig då? svarde jag och log.
- Det är bra, sa han och log tillbaka.

Justins perspektiv:

- Så vad heter du?, sa jag.
- Sarah.
- Okej, ja jag tror nog att du redan vet vad jag heter men ändå jag är Justin, är det du som ska vara min ollg ikväll? sa jag och log mot henne.
- Jo, svarde hon med ett stort leende på läpparna.
Kenny hade verkligen valt rätt tjej den här gången hon var så söt och trevlig, tänkte jag för mig själv.
Jag kramade om henne och sen var jag tvungen att gå och byta om för att konserten började snart.
När jag var klar så sprang jag ut på scenen och ropade i mikrofonen:
- SVERIGE ÄR NI REDO!
Hela globen skrek JA.
Jag började att sjunga den första låten som var "Baby" och alla i hela globen sjöng med, precis som alla fansen alltid gör vart jag än är.
Det var första gången jag var här i Sverige och det kändes faktiskt ganska bra, dom svenska fansen var fantastiska, precis som alla mina andra fans också är.
Hit var jag tvungen att fara någon gång till, tänkte jag för mig själv.
Jag sjungde 4 låtar till tills det vart "One Less Lonely Girl"'s tur.

Sarahs perspektiv:
Undra om Rebecka och Yasmin hade tänkt på att jag hade varit borta rätt länge nu, och vad kul det skulle bli att få se deras miner när jag kliver upp på scenen.   
Jag var riktigt nervös när en kille kom och sa till mig att jag skulle in på scenen nu, så jag följde efter han och gud vad min mage pirrade, inte bara magen pirrade, utan hela jag.
När jag kom upp på scenen så tittade jag ut över publiken. Det var ganska läskigt.
Jag följde med killen som kom och hämtade mig till en stol som dom stoppade dit, och dom hjälpte mig att sätta mig på den.
Jag såg Justin stå och sjunga och sedan kom en annan kille in med en blombukett som han gav till Justin som sedan kom mot mig med den.
Han sjöng och gav mig blommorna.
Våra blickar möttes och jag kunde inte låta bli att le jätte mycket, och det var inte bara jag som log, han började också le.
Han sjöng och kom jätte nära mig, och wow vilken känsla, jag kunde inte tro det. 
Det kändes helt underbart.
När han gick en liten bit bort från mig så tittade jag mot platsen där jag hade stått och där såg jag Rebecka och Yasmin. Dom glodde, och dom såg helt chockade ut och haha det var otroligt.
Justin kom mot mig igen och när han hade sjungit klart och avslutat låten så kom han fram till mig och gav mig en kram sedan fick jag följa med den dära killen igen bort från scenen.
När jag kom backstage igen fick jag sitta och prata med dom och dom frågade hur det var och jag kunde nästan inte förklara.
Dom visade mig ett ställe där man kunde stå och se konserten från så jag ställde mig där.
Han var så söt, och han var ännu sötare från nära håll.
Tänk att jag, blev hans one less lonely girl.
Bara för att jag stötte på Kenny vid ismaskinen.
När konserten var slut så kom även Justin backstage och jag fick prata med han.
Och han var bara så gullig.
Efter ett tag så hörde jag några småfnitter och svagt skrik och jag vände mig om, där var Rebecka och Yasmin. Dom fick också en kram av Justin och vi satt och pratade.
Det kändes ganska läskigt, för han tittade på mig, länge, han mötte min blick hela tiden, och han log mot mig, det kändes så speciellt.
Det blev sent och vi vart tvungna att gå och jag fick en till kram av Justin, och han följde med oss ut en bit.
Innan jag hoppade in i taxin som skulle ta oss tillbaka till hotellet så stoppade han mig.
- Vi kanske ses nån dag, sa han till mig och log.
Jag log tillbaka och nickade.
Sedan kramade han mig igen och jag hoppade in i taxin.


Så vad tycker ni om novellen hittils?
Kommentera så skriver vi mer, typ 5 kommentarer sen så fortsätter vi att skriva :)


Fick en kommentar om varför hotellet låg i uppsala, och det ligget inte i uppsala, det ligger i Stockholm. Det vi menade var att Sarah tittade ut genom fönstret och då såg hon att dom var i Uppsala och det låg ganska nära Stockholm så det var inte långt kvar! :) Hoppas du förstår.

mystorieaboutJB DEL 2

- WOW sa vi alla samtidigt.
Vi packade upp våra saker, paxade sovplattser och fixade till oss lite sen tog vi hissen ner till resturangen för att äta frukost/lunch.
Hela hotellet var rena lyxen, jag hade aldrig sett något så fint hotell innan.
När vi kom in i själva resturangen kunde jag knappt tro mina ögon.
Det var ... fantastiskt, otroligt, det gick inte att beskriva med ord.

                 
                      
                                                   Justin och hans livvakt Kenny, backstage.

Dom hade den godaste maten jag någonsin ätit, så mycket att välja på.
Efter vi suttit nere i resturangen i 40 min och ätit och pratat så gick vi upp till hotellrummet igen.
Vi satt och pratade och planerade vilken tid vi skulle vara utanför globen så vi fick dom bästa platserna.
Självklart hade vi ju platserna längst fram men eftersom det är ett speciellt område man var tvungen att stå inom så kanske det inte var säkert att vi kom längst längst fram då.
Efter ett tag så blev jag sugen på iskallt vatten så jag tog hissen till 3dje våningen där ismaskinen fanns.
När jag stod vid ismaskinen och var på väg och ta is så ser jag någon som liknar någon jag kände igen.
Jag började ta lite is och jag hörde att mannen jag kände igen stod och snackade med någon annan... på engelska.
Efter jag tagit klart min is så valde jag att ta hissen som låg närmre dom bara för att se lite närmre vem det var och när jag stod där vid hissen och precis tröck på knappen så slutade dom prata och mannen jag kände igen kom mot mig, han ställde sig bakom mig och när hissen kom så klev han också in.
Jag tittade på hans ansikte.
Det var ju… KENNY  Justins livvakt! VA! Vad gjorde han här?
Jag tröck på 5ans våning och han tröck på 7an.
När hissen väl var framme så skyndade jag mig till hotellrummet och på vägen råkade jag tappa ut lite is men jag kunde inte annat än att ha panik just då.
När jag kom in i hotellrummet så skrek jag.
- VET NI VEM JAG SÅG?
- va? Nej va? Sa dom.
- KENNY! Justin’s livvakt!
- HAHAHAHAH, dom började skratta, väldigt mycket, sedan sa dom; Haha du tror, vad skulle han göra här? Hahah är du helt knäpp, du måste ju sett i syne.
- Nej jag svär, de var han!
Dom skrattade bara lite och dom verkade inte alls tro mig.
Men visst, dom fick väl tro vad dom ville, jag visste att jag hade sett han, jag var säker på att det var han!
- Ajja, fick du med dig nå is? sa Yasmin.
Jag visade den lilla isen jag hade kvar och förklarade sedan att jag råkade tappa ut hälften medans jag sprang.
Vi satte på TV'n och kollade resten av kvällen på den.
Klockan gick och gick och det blev sent, eller sent och sent klockan var åtta och vi gick och gjorde oss iordning för sängdags.
Jag ställde alarmet på 7 så vi han göra oss i ordning och äta frukost innan vi begav oss till Globen för imorgon gällde det, imorgon var det dags för Bieber konserten!

Jag vaknade av alarmet när det ringde, och väckte sedan dom andra.
Vi sminkade oss, fixade håret, valde kläder i en evighet och sedan pallade vi oss ner till resturangen än en gång för att äta där.
Frukosten var så god, jag åt ägg, bulla, fil och flingor och en macka med nutella på.
När vi ätit klart så gick vi ut från hotellet mot globen.
Jag checkade fickan och kollade så jag hade med mig biljetten och lite mer pengar innan vi gick ut, och det hade jag.
Det var riktigt soligt ute, och varmt, skönt med riktigt sommar väder.
Sånt här bra väder är det då aldrig där vi bor tänkte jag.
När vi kom till globen så var det redan några människor där som stod i kö så vi ställde oss bakom dom och med tiden så kom det mer och mer och mer och mer folk.
Klockan 5 släppte dom in alla och vi tog bra platser nästan längst fram breved en gång.
Jag antog att Justin skulle gå där, eller det var ju bara en chansning men.
Konserten skulle inte börja fören klockan 8 så det var länge kvar.
När vi stod vid gången så såg jag sedan Justins livvakt, han gick där .
Och nu tittade han på mig och kom mot mig.
- Var det du jag mötte vid ismaskinen och hissen på hotellet frågade han.
Jag nickade och log.
- Du tittade ganska mycket, så det verkade som att du kände igen mig, sa han och småskrattade.
Rebecka och Yasmin glodde på mig. Haha där fick dom allt veta att det var sant.
Han stod där och tittade på mig rätt länge, granskade mig från topp till tå, sedan sa han,
- Möt mig vid ingången, han log, sedan gick han.


Denna gång blev det ganska långt.
Kommentera om ni vill höra mer av den! :)

Och tjejerna är vid 14-15 årsåldern :)

mystorieaboutJB DEL 1

- Snart är vi framme i stockholm! ropade Rebecka ut så det måste ha hörts över hela tåget.
- Ja, bara 8 timmar kvar suckade Yasmin.

Sarahs perspektiv:
"Bara" åtta hela timmar kvar. Hur kunde tiden gå så sakta när man åkte tåg.
Om åtta timmar skulle vi vara framme i Stockholm, huvudstaden, då skulle vi åka till hotellet, packa upp våra saker och sen så skulle då i alla fall jag sova!
Tiden gick så sakta som den bara kunde just nu.
Jag låg i sängen högst upp i tågkupén och tittade upp i taket och bara tänkte.
Det var första gången jag for så långt bort utan mina föräldrar eller någon annan vuxen som följer med, första gången i mitt liv jag skulle på en konsärr, första gången i mitt liv jag skulle få bo på hotell med bara mina bästavänner. Kunde det bli bättre?
Jag försökte somna, klockan var trots allt 4 på natten men det var svårt.
Jag kunde inte släppa tanken jag hade, att jag var påväg till Stockholm, för att se JUSTIN BIEBER live!
Sen slocknade mina ögon och jag hörde Yasmin säga
- Sarah,Sarah,vakna vi är framme snart,upp och hoppa lilla loppa.
Jag kollade ut genom fönstret och såg att vi var i Uppsala och då visste jag att det var sant, det är inte så långt kvar till stockholm.
- Vad ska vi göra sen då?,sa Rebecka.
- Lungna ner dig ,sa jag och Yasmin på samma gång.
- Först och främst måste vi komma fram och sen packa upp alla saker sen får vi se vad vi hittar på,sa jag.


Nu var vi framme och vi tog taxin till hotellet och när vi kom till receptionen så fick vi nyckeln direkt till hotellrummet. 
Vi sprang in i hissen med våra väskor och tröck på våning 5, det var där vi bodde. 
När vi kom in till hotellrummet så stod alla och gapade och sen skrek alla och vi kollade på varandra och sen sprang vi runt och kollade det var helt gudomligt jag hade aldrig i hela mitt liv sett ett sådant fint rum.
Det fanns två stora (och då menar jag verkligen STORA) dubbelsängar, en platt tv och ett ursnyggt badrum!
Vi hade även en ganska stor balkong där man såg ut över globen. Globen där Justin Drew Bieber skulle vara.
Det kunde verkligen inte bli bättre.

- WOW sa vi alla samtidigt.
Vi packade upp våra saker, paxade sovplattser och fixade till oss lite sen tog vi hissen ner till resturangen för att äta frukost/lunch.
Hela hotellet var rena lyxen, jag hade aldrig sett något så fint hotell innan.
När vi kom in i själva resturangen kunde jag knappt tro mina ögon.
Det var ... fantastiskt, otroligt, det gick inte att beskriva med ord.






De var första delen av berättelsen, skriv gärna vad ni tyckte och om ni vill höra mer av den, vad ni gillade och inte gillade och sånt.
Det var ganska kort men vi ska försöka att göra dom lite längre.
Kommentera om ni vill höra mer! :)

mystorieaboutJB "inledning"

Hejhej, vi är två tjejer i 13 års åldern som har startat denna blogg där och vi hade tänkt att skriva en novell om Justin Bieber. Den kommer handla om 3 tjejer (Rebecka, Sarah och Yasmine) som far till Stockholm för att se på Justin Bieber's konsärr och som har turen att får uppleva den drömmen många fans hade velat!

Sarah är huvudpersonen så alla vet :)


RSS 2.0